Skydd av dricksvattenanläggningar

Livsmedelsverket skrev i januari 2025 att det sker ett misstänkt inbrottsförsök i dricksvattenanläggningar ungefär var femte dag, bara i Västsverige, och uppmanade producenterna att fortsätta stärka säkerheten vid vattenverk och reservoarer. Enligt samma nyhet utfördes 180 kontroller enligt det nationella kontrollmålet om säkerhet under 2023, och vid 41 procent av dem noterades avvikelser. Målet i kontrollplanen 2023–2025 är att alla anläggningar som omfattas av LIVSFS 2008:13 ska ha kontrollerats senast den 31 december 2025.

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar, i branschen kallade "lås och bom", gäller alla vattenverk och distributionsanläggningar. Enligt Livsmedelsverkets vägledning ska verksamhetsutövaren enligt 4–6 §§ vidta de åtgärder som behövs för att förebygga skadeverkningar. Föreskrifterna är målinriktade: de anger inte vilken lucka som krävs, utan att skyddet ska anpassas efter en genomgång av risker och sårbarheter.

Vägledningen är däremot konkret om var sårbarheterna finns. Den anger att exempel på svaga punkter i alla byggnader är dörrar, fönster, låsanordningar, ventilationstrummor, luftintag och manluckor till reservoarer, och att ventilationsrör och manluckor i hög- och lågreservoarer bör särskilt uppmärksammas. Reservoarer och pumpstationer i distributionsanläggningen bör enligt vägledningen behandlas på samma sätt som vattenverk.

Eftersom föreskrifterna inte ger entydiga råd tog Svenskt Vatten 2011 fram Råd och riktlinjer – Fysiskt och tekniskt skydd för dricksvatten, som Livsmedelsverket länkar som stödmaterial. För luckor säger det bland annat följande.

Säkerhetsskyddslagen gäller enligt 1 kap. 1 § för den som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet, så kallad säkerhetskänslig verksamhet. Med säkerhetsskydd avses enligt 1 kap. 2 § skydd av sådan verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten.

Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska enligt 2 kap. 1 § utreda behovet av säkerhetsskydd i en dokumenterad säkerhetsskyddsanalys. Om en viss anläggning omfattas, och vilken skyddsnivå analysen landar i, avgör verksamhetsutövaren – lagen pekar inte ut produkter eller klasser.

EU:s direktiv (EU) 2022/2557 om kritiska entiteters motståndskraft, CER-direktivet, omfattar elva sektorer, däribland dricksvatten och avloppsvatten. Regeringen föreslog i juli 2026 en ny lag om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare som genomför direktivet, med ikraftträdande den 1 januari 2027. Enligt pressmeddelandet ska kritiska verksamhetsutövare vidta åtgärder för att stärka sin förmåga att förebygga, stå emot och begränsa konsekvenserna av störningar, samt rapportera vissa incidenter.

NIS2-direktivet (EU 2022/2555), som i Sverige genomförts genom cybersäkerhetslagen, gäller nätverks- och informationssäkerhet. Det ställer inte krav på fysiskt inbrottsskydd och bör inte anges som grund för val av lucka.

Det här brukar välskrivna förfrågningar på luckor till vattenverk och reservoarer innehålla. Punkterna följer Svenskt Vattens råd och Livsmedelsverkets vägledning.

ABAT tillverkar rostfria säkerhetsluckor i tre modeller: Säkerhetslucka enkel SLE i RC3 för skyddat läge, Säkerhetslucka SL i RC4 med dubblerad lucka för oskyddat läge, och Säkerhetslucka SH5 provad i RC5. SL och SLE har magnetbrytare för larm i standardutförandet. Till reservoarens ventilationsrör tillverkar vi rostfria ventilationshuvar med filter, undertrycksskydd och låsning för hänglås. Allt tillverkas efter mått i Örebro; vi hjälper till med inmätning och montage.